Hey guys!
Nu tänkte jag (efter önskemål om det) berätta lite mer historisk detaljrikande om mig och mitt förhållande med min man. För att ni ska få en större inblick och förstå bättre om mig och allt :)

Jag träffade min man på nätet, det var inte "klickgrejen" utan det var något som växte fram, dejt efter dejt.
Första dejten blev faktiskt helt fel, jag var så nervös så jag knappt sa något, det skedde hemma hos mig i min slaskiga lägenhet och det blev liksom inget bra alls. Båda tänkte då att "nej, här blir det inget".
Men efter att dagarna gått så fanns det någon slags nyfikenhet hos båda. Jag såg honom snäll och en trygg person, fötterna på jorden liksom.
Så efter ytterligare två dejter så blev det kärlek.
Han var snäll, rolig, snygg, stabil och visste vad han gjorde och vart han hade sitt liv.
Efter ett antal få månader så blev vi seriösa och blev ett par.
Jag har även ett barn som var nyfött när vi träffades.
Vi bodde en bit ifrån varandra och min man har eget hus så han ville att vi skulle flytta in direkt. Kära som vi var (som aldrig förr) så blev det så.
Kontakt med mitt barns riktiga pappa hade jag väldigt dåligt just då.
Nackdelen (och med facit i hand så här efteråt) var att jag saknade arbete just då och utan inkomst i stort sett totalt pga min dåliga arbetserfarenhet. Och så blev det också, vi tre i ett hushåll med lån och allt, på endast en lön..
Det gjorde att det blev en del bråk och hetsiga diskussioner.
Det tärde mycket på oss och så höll det på i drygt ett år.. (Hur vi nu lyckades klara oss)
Jag försökte söka hela tiden, men med ett barn som nyss lärt sig gå och dessutom utan körkort i en liten ort med 5 MIL till närmaste stad gjorde det svårt..
Allt blev svårt.. Tillslut så kändes det som om vi inte hade något att vara glada för..fast vi hade varandra..
Vi ville vara tsm men vi ville inte leva så pass dåligt så att vi knappt inte hade mat på bordet eller möjlighet att hyra en film en fredag eller köpa en leksak till mitt barn..
Den situationen tärde otroligt mycket, särskilt när tiden bara gick och det aldrig lossnade..
Denna situation gjorde ju också att vi aldrig fick möjligheten till att göra sådant som nykära par gör och vill göra.. Allt lades åt sidan för att kunna överleva och man kom för nära varandra kändes det som..

Nu kanske jag är tråkig men jag får skriva mer imorgon, jag har varit uppe sen 05.30 idag och imorgon ska jag jobba kvällen :/
Plus att jag bara skriver via appen och det blir en aning drygt att skriva ner ett halvt liv i en liten telefon :)
Hoppas ni har överseende. Ni är guld värda som vill läsa och ge er syn på mitt liv! Tack! God natt!

 

Jonas

16 augusti 2013 03:41

Vilka omvägar du går, hur ni hade det i början har ni väl kommit vidare ifrån annars har ni inte mkt att bygga på om ni inte kommit igenom de känslorna. De va ju att han ville se dig med andra som va problemet? Du nämner ju saker som absolut inte borde spela in alls, du går som katten kring het gröt, luktar kanterna men är rädd det ska brännas om du smakar! Jag skrev att jag tyckte du skulle hålla dig till de viktiga, dina fel, hans fel, lögner osv. Om du går omvägar på samma sätt hemma är det inte konstigt han inte orkar även om han borde försöka, de flesta killar går rakt på sak och förväntar sig detsamma av andra. Vad de gäller sexet så kan jag uppleva att han känner tristess, han verkar vilja ha kul i sängen medans du nämner saker som Svenssonsex-vad de nu är? Låter extremt tråkigt iaf.. De är kanske så enkelt att han tycker ert sexliv är tråkigt så därför har han hittat nåt han gillar? I vilken ålder är ni? Ibland låter de som ni är 35-40 och ibland mer tonårsbekymmer. Försök håll dig till de jag skrev i mina senaste kommentarer om era problem, lögner och sånt som är av viktig betydelse, känner igen mkt från mitt ex och där fanns mkt lögner, sånt jag aldrig fick veta heller tror jag och de va jobbigt för oss båda. Vissa saker behöver den andre inte veta men de kan hjälpa att prata om dom med nån hur man ska gå vidare o leva med det. Hoppas du uppdaterar snart igen. Kram

 

Jonas

16 augusti 2013 10:53

Hoppas få en uppdatering snart, hinner inte svara så sent idag. Brukar mest kolla under jobbet;) det har sina förmåner att sitta ensam från 02-13 tisdag till fredag för att sen ha helg. Förstår om du inte heller kan sitta här och skriva för jämnan men jag fastnade verkligen för din berättelse och det verkar samtidigt som du behöver nån som lyssnar. Tjejers tankar och förflutna har alltid intresserat mig av nån anledning:) Kan man dessutom va till hjälp är det ju ett plus i kanten!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag förstår inte varför man gång på gång..hela tiden gör det igen..samma sak, samma "fel" om man vet att man inte borde eller inte klarar av det... Ja, jag skriver igen. ...

Detta har i sig inget med min berättelse eller så att göra men jag vill gärna skriva in texten i min blogg för jag känner att det är verkligen så jag känner just nu.. Hoppas ni inte tar illa upp att jag skriver in en liten låttext i bloggen och att ...

Ledsen att jag varit ifrån ett par dagar men min blogglust är som en bergochdal-bana. Jag tänkte i mitt tidigare (det längre inlägget) inlägg att jag skulle ta mitt liv och det som min blogg handlar om från början och ge er läsare en chans att få a...

Jag tror det tar slut nu... Vi är som främlingar för varandra.. Pratar inte ens med varandra längre.. Jag måste vara stark den här gången och reda upp ALLT nu..inte vara feg för hur det kan sluta.. ...

Hej läsande vänner! Ville bara meddela att jag hinner tyvärr inte skriva ner mer inåtgående hur allt är. Ska upp kl 06 imorgon nämligen (jobb) så måste krypa ner nu, men jag återkommer imorgon med min historia. Tack för ert tålamod! ...